Life on the short side
Ibland suger det att vara kort. Speciellt när saker står på högsta hyllan, i folksamlingar, på bio och när det snöar och ingen plogbil kommer.
En väg som i vanliga fall tar 20 minuter att gå tog idag 45 minuter. Dante nodde precis upp över snön och Rusty fick bäras bitar av vägen då han försvann helt och hållet ner i snön. Så jag kom hem med en lien snöboll helt enkelt, därför åkte saxen fram och R är nu nyfriserad.
Ungefär såhär kändes det idag. Gammal bild från sist vi va uppe i Åre.
Kommentarer
Trackback