Confessions on a dancefloor
Jag hade släpat mig upp ur sängen för att åka till skolan och framför mig på tuben sitter en unge bredvid henne sitter, vad jag förmodar, mamman. Ungen satt flitigt och gjorde sin läxa på tunnelbanan. Matte var, geometri och skala. På pappret fanns ett rutnät där hon skulle förstora olika figurer, piece a cake och duktig var hon. Nästan så att man blev lite rörd. Tills jag upptäckte att hon gjorde fel, då ändrades min inställning helt. Ungjäveln hade inte gjort sin läxa så nu var hon tvungen att göra den på toben för att inte missa inlämningen. DÅLIG PLANERING! Sedan började hon sudda och gissa sig fram eftersom även hon såg att det var fel. FUSKARE tänkte jag då. Och när hon var klar med sitt gissande så hade hon ändå inte rätt. Hon bytte sida och då såg jag hennes namn, Ajdin. Det stack till i hela mig och jag tyckte synd om henne för namnets skull, vem fan skulle anställa henne med det namnet? Jag tittade upp på henne och sedan på mamman för att se vem som hade gett henne det hemska namnet. YES! OM DU BRÅS PÅ DIN MOR SÅ HAR DU ETT FINT SKÄGG ATT SE FRAM EMOT! Sedan satt jag där och log ondskefullt mot dem. De helt ovetande om mina tankar.
- Ungen kommer att få göra om läxan i skolan.
- Ungen är en fuskare, en svindlare, en jävla tattare!
- Ungen kommer att få skäggväxt!
Min dag var gjord.
ondska i dess resaste form
ohja!