AIK

Spy,spott,ochfräs. Jag vill inte ha med dig att göra längre.
You're nothing but darkness.

Har taggat till tusen inför kryssningen och ikväll bokas biljetterna, om inte Idol hinner komma i vägen. För isåfall får vi boka dem imorn. Men oj oj vad kul det kommer bli, ryktas även om att en del från laget kommr vara där och röja. Superspåra totalitärt.

Nej men annars så RÖSTA PÅ RASMUS IKVÄLL!

Hej då Lillebror, hej då Djurgårn! Det är dags att ni hälsar hem, hem till superettan.
Och kommer ni ihåg tidigare inlägg, ja här kommer några utdrag..
2009-05-19 @ 12:38:18
Åhh! Vad skönt med vinst igår. Sitt ner djugårn för ner åker ut iår.

2009-05-18 @ 09:12:43
Jag har en jojo den kallar jag djurgården. Först går den upp sedan åker den ner igen...

2009-04-21 @ 18:27:49
Jag måste bara tillägga att det blev ett och annat skrattanfall när jag öppna tidningen imorse. Jag såg resultatet från gårdagens derby match. Nu mår jag gott här hemma, kriget är i full gång, AIK VS Djurgårn, nu vet jag att sommarn inte är långt härifrån. Det luktar gärsgårdsserie för djurgårn. Men man ska inte ropa hej innan man står i farstun. Det har ju trots allt bara gått ett par få omgångar, 4st. Fast man kan ju ropa när man står i porten.

Jodå nu ropar jag fan HEJ! Vi ses imorn! Då jävlar ska vi sleva på!

Just nu undviker jag allt, jag undviker skolan, jag undviker telefonen, jag undviker mailen, jag undviker att socialisera mig, jag undviker kontakt med omvärlden, jag undviker allt utom min musik och Ryan Sheckler! Och snart kommer säsong 3!

Nu sticker totalslevaren ifrån oss och vi kommer sakna henne något oerhört! Men ha det så bra ute på de sju haven och ramla inte överbord, med andra ord håll dig på det torra. Vi ses när du kommer hem och ha nu så jävla kul och bli inte för brun!

Så länge höll jag mig borta från bloggen... 3 dagar nästan 4, och jag som hade bestämt mig för att hålla mig ifrån datorn eller iaf internet och för er som försökt få tag i mig så har jag bara haft igång mobilen vid enstaka tillfällen och aldrig länge. Tanken var att jag skulle hålla mig ifrån ALLT hela veckan ut, men så länge höll det inte. Men jag tänker fortsätta med avstängd mobil ett tag till för jag älskar tystnaden och att inte hela tiden känna sig bunden till något, det är en befrielse.

Under denna korta period och rannsakande av mig själv, instängd och isolerad på mitt rum, har jag kommit till insikten att jag har bra vänner, jag har underbara vänner, men jag har oxå insett att jag har haft bra vänner och att alla är värda en andra chans.

Vad som gäller angående min skola så vet jag fortfarande varken ut eller in. Men jag står och väljer precis som vid ett vägskäl, höger eller vänster? Stanna i skolan och kämpa trots att situationen ser ut som den gör och troligtvis inte kommer att gå mot det bättre eller så kan jag välja att hoppa av och göra något med mitt liv, men utan utbildning? Inget av dem lockar mer än de andra.

Men jag tror dock att detta är något jag fundera mera på och förhoppningsvis ska jag på möte med skolan i kommande vecka, och jag hoppas att saker och ting klarnar och faller på sin plats, men fram tills dess ska jag umgås med familjen. Imorn åker vi och firar en av alla kusiner.

Peace out, see you when I see you

Dont forget to remember me

Utåt ser det alltid ut som om jag är en stark person som tål allt. Jag är stålkvinnan som inte bryr mig om något, men av så man kan luras av bilden som sänds ut.

Skolan ser jag inte så mycket skymten av längre men det kanske börjar bli som vanligt igen då, eller vad säger ni? Nej skolan går skit och jag skiter i den ena lektionen efter den andra och för att inte tala om min älskade Engelska C kurs som jag såg så mycket fram emot, ja den skiter jag i totalt då jag hamnat helt själv i en grupp utan klasskamrater. Så den kursen har gått från efterlängtad och älskad till ångest väckande och hatad. Och ju mer jag halkar efter desto mindre vilja får jag till att ändra min situation och just nu styr skutan i en ända riktning och det är rakt ner i stupet.

Jag är alltid snäll mot mina vänner och för det mesta jävligt ärlig, jag ställer alltid upp för dem, lånar ut kläder som sedan aldrig ser skymten av igen men jag är tyst ändå och fixar och trixar med det ena och det andra för att andra ska ha det bra, och för att vi ska kunna göra roliga saker tillsammans. Jag håller i de andras cigaretter när vi går förbi folk de känner bara för att de inte vill att andra ska veta av den vanan som de har. Men vad sänder det ut för signal om mig? Om de inte vill framställa sig i dålig dager varför vill de då framställa mig i det? Och framför allt varför tillåter jag själv detta? När allt jag ändå känner är utanförskap.
Jag har länge känt att jag inte passar in, jag är inte som alla andra och det vet jag. Jag står för det och oftast är det bra att vara en egen individ men ibland vill jag inget annat än att vara som alla andra.
Är jag en sån svag person som gör allt för att vara alla andra till lags så att jag glömmer bort mig själv? Skulle de andra ens märka om jag försvann? För om jag ska vara ärlig så känner jag mig inte ens viktig. De andra de sitter ihop precis som ett stycke kläder, det finns sömmar som håller ihop tyget och jag är tvättlappen som alla hatar och stör sig på. Tillslut klipper man bort den och då är den borta föralltid och man tänker inte mer på den, det är som om den aldrig existerat.

Jag vill inget annat än att banga deppet och fixa peppet men det ser mörkt ut, jävligt mörkt ut.
Ibland är den människan som framstår som starkast egentligen den som är svagast.

Jag älskar den här bilden, jag såg lycka i den förut men nu ser jag ingenting alls. Men jag älskar den för att jag vet att lyckan än gång fanns där.

Jag ska upp med tuppen imorn för att fixa klart med det sista på power pointen och förhoppningsvis hinna plugga lite matte då jag har prövning på onsdag morgon klockan 8. Det är som gjort för mig att faila, jag menar hur många matteceller är egentligen vakna vid den tiden?

Lånade Sandras skridskor idag och fyfan LYCKA! Ja det kallas lycka att kunna åka ordentligt igen, satan vad kul det var. Dock varade det inte länge, efter en halvtimme började skavsåren göra sig påminda men jag kämpade på tills det inte gick mer. Då tog jag fram kameran istället och tog lite bilder.

Ohhujjablu! Helgen har varit underbar! Och slevar partyt hemma hos Gusten blev mer än lyckat! Den kvällen bjöd verkligen på allt.... Några blev kalas fulla, en blev matförgiftat, en deckade, några jagade små barn, en körde bil hem, några slevade iväg till saxen och hamnade på efterfest.

Men nu, skola!

Slavat hela dagen och har ont i fötterna som vanligt, men det blir lätt så efter 8,5timmes jobb utan rast eller lunch. Brukar dock ha rast och lunch men idag hanns det inte med.

och ikväll ska vi hem till Gusten och spåra lite.
-Hur gammal är du bejbi?  

-hmm.. ingen fara!

Än en gång har du visat för mig hur lite du faktiskt bryr dig, eller du försöker men du lyckas inte. Du försäker för att du måste, men du misslyckas, du kan inte fortsätta att låtsas längre. Jag kan se att din så kallade låga och ditt hopp är helt dött. Lågan är till aska och hoppet nej det finns inte det är mer som ett slag i magen. Så som många gånger förut har jag förstått, men idag har jag verkligen insett. Jag är inte längre någonting för dig. Men jag ska hjälpa dig, jag ska ge mig av, men det kommer ta tid.

Det är svårt att flyga när ens vingar ligger på botten av ett hav.

Idag börjar idol igen och kindera och magmusklerna kommer att vrida och vända på sig. Skit i situpsen, det räcker med att titta på idol så har du din träning. Det är som klappat och klart!

Dream on, dream on, dream on

Du vill inte ta dykarcertifikat idag?

Min Neutrogena oil-free moisturiser håller på att ta slut, inte många dagar kvar på den inte. Kan du köpa en ny?
För annars för jag dålig hy och då blir jag ledsen.

Så Sofie den lagsförrädaren frågade om vilken som var den bästa målgesten och i sin blogg har hon lagt upp bilder på olika exempel. Men inget utav dem höll klassen. Så här din jävel har du den bästa.

Synd bara att du spelar i fel lag, men det är tur för dig att jag vet vad ditt hjärta slår för.

Låt mig presentera vår vän. SP3b har en alldeles speciell vän. Han har mystik, han har skägg och allt det där en klass kan önska sig. Vi vet inte mycket om honom men ändå så gillar vi honom. Det vi dock vet om honom är att han kommer ut cirka 1 gång var 20e minut och puffrar på lite. Om det är olagligt substans eller röka man kan köpa sig nere på ica det vet vi inte. Men vi vet att han röker jävligt snabbt och alltid har bråttom in. Hans persienner är alltid nerdragna och han öppnar alrdig dörren mer än så att han huvud kan sticka fram. Kan det vara så att han har ett hemligt rum? Han gömmer barn i garderoben?

Låt mig presentera vår vän Fritzl! Vår alldeles egna lilla Fritzl

Idag har varit en händelserik dag, mucho mucho has happened. Jag har hunnit vara i skolan och skojjat runt med damerna på mediakunskapen, vårt objekt heter JOEL och är vår lärare. Vi kan ju säga att han är lite emotionell hardcore, och han ska förklara allt, och låt mig citera en god vän till mig nämligen Charles Ingvar Jönsson - "In i minsta detalj"
Sedan fortsatte dagen med lite andra lektioner och MAGDA! Du är kung på Jensen! Bästa jävla läraren som lärar högskolan någonsin släppt ifrån sig.
När jag kom hem höll jag på att självdö av hunger, så jag slevade ihop ris och chicken bits. Och efter det slevade jag iväg och köpte lite hårfårg, så nu är jag.... ja gissa själva!

Have I gone grey?


Or have I gone blond?

När jag kom till skolan idag insåg jag att jag tagit fel på tiden, jag var i skolan 7.45 men tydligen så började jag inte förens 9.00 så det var bara att slänga sig på en av jensen ljuvliga soffor och sova en stund. annars blev det bara en lektion idag eftersom jag valde att åka till sumpan och käka lunch med Emma och Maria, Carro var inte med eftersom hon var hemma och åt lunga. Men jag får sällskap av henne nu istället, via msn. Hon langar den bästa Powerwalk musiken så alldeles strax skall det ut och powerwalkas.

Carro you the fuckin best och du förtjänar bara det bästa, inget annat.

Jag tuggar på samma tuggummi som jag fick när jag och mamma var och handla för 2 timmar sen, jag kollar samma bloggar som jag alltid kollar, jag lyssnar på samma musik som jag alltid lyssnar på dvs kakans musik, och jag kollar på klockan och ser att den är 22.15 och jag måste sova nu nu nu! Men först kissa, borsta tänderna, ställa alarmet och sätta på mig pyjamas. Alarmet ringer 05.30 imorn eftersom jag ska till skolan och ha lederskap och sedan 2,5 timmes hål! Alldeles för mig själv eftersom min fitt skola har satt alla i min klass på förmiddagspass utom lilla jag som går eftermiddag eller visserligen har jag sällskap 2 klasskamrater som jag inte sagt ett ord till under 2 år, men sista året ett sista ryck? nja känns tveksamt...men men, we're all in doubts.

Eftersom jag tillbringade förra vintern i en svart kaninpälsjacka så kan jag inte låta bli att tänka på hur gärna jag vill trippa runt i en pälsväst denna vinter och för att inte tala om alla oversize halsdukar jag vill ha. Ja alla ni höst hatare som bara vill att sommarn ska fortsätta, ja jag säger det, JAG GILLAR HÖSTEN! och jag längtar faktiskt efter den, just efter den där halvkalla morgonen och den friska luften som gör att man vaknar på mornarna, men det är väl något jag bittert kommer att ångra sen när det är svinkallt och jag vägrar gå utanför dörren.

Idag upptäckte jag någit super bra! Angelica, å Angelica du gamle vän från HLD, hon går på min media-kunskap. Det höjde min glädje nivå för dagen något stört, den bara sköt i höjden, upp genom taket ut i himlen, över molnen och hälsade på gud lite. Ja så kul tyckte jag att det var! Sista året på Jensen och vi har en kurs tillsammans. Yes äntligen!

Gammal, riktigt gammal bild.